Om Bygg Maglev i Sverige

Vill du kunna åka mellan Stockholm och Göteborg på en timme? Vill du göra det så miljövänligt som möjligt?  Till lägre totalkostnad än för konventionella höghastighetsbanor? Då är magnettåg, kallat maglev, alternativet.

Det här är ett partipolitiskt obundet initiativ för att sprida kunskap om magnettåg och se till att Banverket utreder om Maglev är bättre eller sämre total på främst Europabanan och Götalandsbanan men flera sträckor kan vara intressanta.

Stödjer du kravet på att Banverket skall utreda magnettåg/maglev så gå med i facebookgruppen ”Utred magnettåg i Sverige!” som hittas på adressen http://www.facebook.com/group.php?gid=138262075750&ref=mf

Har du några frågor om Maglev, vill ha ett föredrag  eller vill hjälpa till med sidan så tveka inte att skicka ett mail till byggmaglevisverige@gmail.com

Inläggen läses förslagsvis i kronologisk ordning:

  1. Inledning
  2. Hur fungerar Maglev?
  3. Restider
  4. Befintliga banor
  5. Skillnader mellan Maglev och TGV/ICE
  6. Olyckor
  7. Kompabilitetsproblem
  8. Kapacitet
  9. Landbehov
  10. Buller
  11. Energieffektivitet
  12. Byggtid
  13. Regionförstoring
  14. Flyg vs. Maglev
  15. Biltrafik vs. Maglev
  16. Godståg
  17. Flexibilitet
  18. Ekonomi
  19. Framtiden
  20. Slutord
  21. Video och film om Maglev
  22. Länkar om Maglev
  23. Kurvradier och räls, en längre utläggning
  24. Gör skillnad!
  25. Maglev byggs, utomlands
  26. Rätt sträckning, men inget om magnettåg
  27. Urbana magnettåg
  28. Magnettåg på västkusten, COINCO- The true capital of Scandinavia
  29. Rio de Janeiro får OS 2016, blir det magnettåg också?
  30. Världens snabbaste tåg är Maglev, inte TGV.
  31. Spela tennis i 431km/h!

7 svar to “Om Bygg Maglev i Sverige”

  1. Carl-Åke Utterström Says:

    Med stor sannolikhet blir Maglev ett billigare alternativ oavsett om vi talar om höghastighetsjärnvägar eller konventionella järnvägar.

    Magnettågets underhållskostnad i 450 km/h för tåg och bana kontra ICE i 250 km/h uppgår till 34 %. Vartefter lönekostnad och materialkostnad stiger ökar troligtvis skillnaden.

    Magnettåget såväl accelereras som bromsas magnetiskt . Dess underdel dras magnetiskt upp mot banan. Spalten på översidan är 10 cm. Tågen går därmed helt friktionsfritt och saknar mekaniska slitdelar. De är sedan 2006? certifierade för förarlös drift.

    I Storbrittanien skall endast 30 stycken tio-vagnars tågsätt klara tio-minuters trafik London – Manchester, kvartstrafik till Leeds och halvtimmestrafik Edsinburgh – Glasgow. 83 mil bana med 14 stopp.

    Antal sittplats-kilometrar blir 30 miljarder som kan jämföras med Sveriges 1.400 tågsätt (enligt Ulf Adelson) och 11 miljarder person-kilometrar.

    De 30 tågsätten övervakas från tre operatörsstationer med totalt 46 man. 3.5 man per station och skift.

    Energiförbrukningen i 400 km/h är 52 Wh per sittplats. Sträckan Stockholm – Västerås blir cirka 6 kWh eller 2.40 kr per sittplats. (storförbrukaravtal).

    Storbrittanien säger vi får halva restiden, dubbla frekvensen, fyrdubbla passagerarantalet allt till en lägre kostnad än idag.

    Stockholm – Västerås direkt med vändande tåg kan med tre tågsätt ge fem avgångar per timma och 16 minuters restid. Dvs varje tågsätt hinner sträckan 2.5 ggr dagens tåg.

    Varje tåg i Storbrittanien får en årlig körsträcka på 117.000 mil och en livslängd på 20 år.

    Skulle alltså kräva tolv omgångar däck per år om en buss skulle avverka samma sträcka.

    Vid ett infrastrukturhearing för några år sedan sade man från Småland ”Det är inte acceptabelt med en veckas stopp på rikstrafiken och tre veckors stopp på lokaltrafiken efter stormarna Gudrun och Per.

    Magnettåget i Shanghai hade full operation under tyfonen Matsa á 55 sekundmeter och näranog opåverkad drift under Shanghai´s värsta långvariga snöoväder på 50 år. Detta enligt Bayerns infrastrukturminister Emilia Müller. All annan infrastruktur var lamslagen och militären hade kallats in för att hjälpa till.

  2. Jan G Lindhe Says:

    Bortsett från Bayerns infrastrukturminister , var har du fått dessa uppgifter från?

  3. NN Says:

    Inlägget ovan bygger på en sammanställning av diverse lösryckta citat. Eller varför borde vi inte börja satsa på Jumbo-jet i regionaltrafik? Hör här:

    Vi ersätter all bil- och tågtrafik på sträckan Stockholm- Malmö via Linköping med Boeing 747. För att minska start- och landningssträckorna, och därmed komma närmare staden, använder vi katapultstart modell hangarfartyg. Det är inga problem då vi bara ”krokar fast” landningsstället på Jumbojeten vid katapult-släden. Då vi behöver ånga för katapulten bygger vi en ny pipeline direkt från reaktorn i Forsmark (dom la´ ju ner Barsebäck).

    För att minska vändningstiderna, det vill säga tankning, så lufttankar vi Jumbojeten. Det kan ju Air Force One göra, så varför inte vi? Sedan så städar vi planet rationellt genom högtrycksspruta invändigt, genom ett sprinklersystem i taket. Tid för en städning? 5 minuter, inklusive utrinning.

    Ibland måste vi serva Jumbojeten, det är enkelt. Vi hänger upp alla motorer likt bomber, som kan laddas på mindre än 5 minuter.

    Eller allvarligt talat: varför lägger så många skribenter ner en massa tid på allt detta Maglev-trams?

    • Clytn Says:

      NN: Jag älskar dig! 😀

    • Johan Bergqvist Says:

      För att det är fett. Friktionsfria svävande tåg. Åkte Maglev 2007 i Shanghai från city till flygplats.
      Sträckan tog 8 minuter och var 3,5 mil lång.

  4. emma ~ Says:

    Hej, jag undrar vem som har skapat denna sidan och skrivit all information här? (Behöver detta till en källanvisning, då jag har använd mig av denna hemsida som informationkälla).
    Mvh
    Emma

  5. Jerker Says:

    Hej.

    En tanke.

    Varför prata teknik när det är politiker som ska fatta besluten? Oavsett om tekniken är överlägsen är det inget som en politiker kan värdera när den ska försvara ett stort projekt som inte prövats tidigare i Sverige.

    Så, fokusera på det självklara. Lätta tåg drar mindre energi. Förarlösa lok kostar inga löner. Underhållskostnader. Inga urspårningar och därmed inga dödsfall vid eventuell strömlöshet. Inga viltolyckor. Mindre mark går åt för att dra en spårsträcka. Färre tunnlar, färre sår i jordskorpan. Tågen kommer fram i tid. Hur kan detta byggas ut successivt?

    Likaså måste ”negativa” argument presenteras. Ett av de starkaste argumenten för ex vis Botniabanan är att både person- och godstrafik kan köras på samma bana (läs godstrafiken kan köras på banan). Detta är ett positivt argument för många starka marknadskrafter. För egen del är det ett negativt argument för att det förhindrar snabb persontrafik, där inrikesflyget tar vid med en annan nivå av negativ miljöpåverkan.

    Utbilda istället för att slå argument i huvudet på folk! Kan jag ta med mina verktyg på tåget? En fråga jag såg i något forum. Tyder inte detta på brist på kunskap?

    Och, till sist, presentation är A och Ö. Länkarna i inlägget ovan är jobbiga att gå igenom även för mig som är intresserad. Se till att använda stavningskontroll och bolla med någon som är intresserad av retorisk framställning (ex vis jag!), eller en pedagog.

    Bara en tanke…

    Mvh
    Jerker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: