Ett stort problem med snabbare tåg är att man behöver väldigt raka banor. Detta beror på den fysiska grundlagen F=Mv^2/r . Enkelt uttryckt så behöver man fyrdubbla kurvradien om man dubblar hastigheten. Till viss del kan man undvika detta genom att luta rälsen (precis som i bergochdalbanor) men då börjar man få problem med att hela tågsetet välter inåt om tåget tvingas stanna i en kurva. Maglev kräver halva kurvradien jämfört med vanliga ICE/TGV-tåg för att de omsluter “rälsen” på tre sidor, precis som en modern bergochdalbana ,och undviker därmed att trilla av spåret. Fransmännen bygger för tillfället sina nya banor med en kurvradie på sju kilometer för att kunna hantera snabbare tåg i framtiden. Banverket verkar även de inställda på sju kilometers kurvradie.
Transrapid kräver följande radier:
- Minimi radie: 350 m
- 200 km/h: 705 m
- 300 km/h: 1600 m
- 400 km/h: 2,825 m
- 500 km/h: 4,415 m
Med andra ord kan man välja om man vill bygga en Maglevbana som kan köra i upp till 300km/h och klara sig med 1,6 kilometers kurvradie mot banverkets planerad sju eller dimensionera banan för en högre hastighet (upp till 500km/h) och ändå klara sig med en snävare kurvradie.
Vanliga godståg klara inte mer än 1 % lutning men TGV/ICE klarar av upp till 4 %. Maglev är lättare och är inte i behov av friktion för att komma upp för backar eller bromsa och klarar 10 % lutning. Jämförelsevis så lutar t.ex. motorvägen ner till Jönköping från Göteborg upp till 7 % och vid Hallandsåsen 6 %. Med andra ord så hade vi inte behövt bygga en tunnel genom Hallandsåsen, som i dagsläget är klar till ca 60 % och när den förhoppningsvis är klar 2015 har tagit 22 år att bygga och kostat minst 10,5 miljarder.
Maglev och TGV/ICE behöver med andra ord inte byggas i samma tågkorridorer. Antingen kan man välja att lägga raka spår med Maglev för att kunna få en hög topphastighet eller göra banan billigare genom att gå runt hinder istället för att borra tunnlar eller bygga broar.
Det är ganska stor skillnad på vanlig tågräls och räls för höghastighetståg. När tågen kommer i 320km/h så är det inte okej med små avvikelser i rälsen och ballast(sten) kan flyga upp och skada boggier etc. I Tyskland har man löst det genom att gjuta hela spåret i betong istället för att som i Sverige bygga upp spåret med slipers i betong (och tidigare trä) och ballast.
När hastigheten för TGV/ICE höjs så får man flera problem. I Japan så har man inte lyckats få upp Shinkansen till 360km/h för att man får problem med slitage på räls och ledningar och problem med bulller och vibrationer och bromssträckor.
*EDIT* Ändrade från banvall till spår.
