<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Maglev byggs, utomlands</title>
	<atom:link href="http://byggmaglev.se/2009/09/03/maglev-byggs-utomlands/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://byggmaglev.se/2009/09/03/maglev-byggs-utomlands/</link>
	<description>En blogg om magnettåg och dess fördelar för Sverige.</description>
	<lastBuildDate>Mon, 24 May 2010 12:42:40 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
	<item>
		<title>av: JB</title>
		<link>http://byggmaglev.se/2009/09/03/maglev-byggs-utomlands/#comment-130</link>
		<dc:creator>JB</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 15 Apr 2010 19:56:10 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://byggmaglevisverige.wordpress.com/?p=93#comment-130</guid>
		<description>Låter intressent, men är det bekräftat? Var kommer informationen ifrån?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Låter intressent, men är det bekräftat? Var kommer informationen ifrån?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>av: NN</title>
		<link>http://byggmaglev.se/2009/09/03/maglev-byggs-utomlands/#comment-78</link>
		<dc:creator>NN</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 04 Feb 2010 09:10:27 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://byggmaglevisverige.wordpress.com/?p=93#comment-78</guid>
		<description>Noterar en viss självkritisk hållning: &quot;...med frågetecken på pris och förmåga att kombineras med befintlig infrastruktur&quot;. 

Så där föll väl hela Maglev.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Noterar en viss självkritisk hållning: &#8221;&#8230;med frågetecken på pris och förmåga att kombineras med befintlig infrastruktur&#8221;. </p>
<p>Så där föll väl hela Maglev.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>av: byggmaglevisverige</title>
		<link>http://byggmaglev.se/2009/09/03/maglev-byggs-utomlands/#comment-77</link>
		<dc:creator>byggmaglevisverige</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 Feb 2010 21:42:47 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://byggmaglevisverige.wordpress.com/?p=93#comment-77</guid>
		<description>NN:

Jag anar en hel del ironi i din kommentar men jag skall svara seriöst iallafall:

Samtliga dina &quot;förslag&quot; är prototyper med få eller inga födelar jämfört med konventionella höghastighetståg. 

Tyskarna (Transrapid) har redan bekostat testandet av prototyper och har en produkt som har varit klar att ta i bruk sedan 1991 och i kommersiellt mycket väl tekniskt fungerande bruk sedan 2004. Om du har bemödat dig att läsa igenom de andra inläggen som har postats så hade du sett att Transrapids lösning är överlägsen i form av acceleration och inbromsning, högsta hastighet, kurvradier, underhåll, ljudnivå (vid samma hastighet som konventionella höghastighetståg), energiförbrukning (iallafall vid hastigheter på 150 km/h +), möjliga kurvlutningar, storlek på tågpark etc. med frågetecken på pris och förmåga att kombineras med befintlig infrastruktur. Skall man lägga minst 125 miljarder på att bygga nya tåg s å borde man titta på relevanta alternativ tycker iallafall jag.

Japanerna som har kört höghastighetståg har beslutat att börja bygga maglev (inte samma  variant som Transrapid) 2015, just nu håller man på att besluta vilken dragning man skall bygga. 2023-2025 kommer man vara klar med första sträckorna mellan Tokyo-Nagoya. Märk väl att det är ett privatägt företag JR-Tokai (central) som idag kör delar av Shikansen som kommer bekosta banorna, inte japanska staten.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>NN:</p>
<p>Jag anar en hel del ironi i din kommentar men jag skall svara seriöst iallafall:</p>
<p>Samtliga dina &#8221;förslag&#8221; är prototyper med få eller inga födelar jämfört med konventionella höghastighetståg. </p>
<p>Tyskarna (Transrapid) har redan bekostat testandet av prototyper och har en produkt som har varit klar att ta i bruk sedan 1991 och i kommersiellt mycket väl tekniskt fungerande bruk sedan 2004. Om du har bemödat dig att läsa igenom de andra inläggen som har postats så hade du sett att Transrapids lösning är överlägsen i form av acceleration och inbromsning, högsta hastighet, kurvradier, underhåll, ljudnivå (vid samma hastighet som konventionella höghastighetståg), energiförbrukning (iallafall vid hastigheter på 150 km/h +), möjliga kurvlutningar, storlek på tågpark etc. med frågetecken på pris och förmåga att kombineras med befintlig infrastruktur. Skall man lägga minst 125 miljarder på att bygga nya tåg s å borde man titta på relevanta alternativ tycker iallafall jag.</p>
<p>Japanerna som har kört höghastighetståg har beslutat att börja bygga maglev (inte samma  variant som Transrapid) 2015, just nu håller man på att besluta vilken dragning man skall bygga. 2023-2025 kommer man vara klar med första sträckorna mellan Tokyo-Nagoya. Märk väl att det är ett privatägt företag JR-Tokai (central) som idag kör delar av Shikansen som kommer bekosta banorna, inte japanska staten.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>av: NN</title>
		<link>http://byggmaglev.se/2009/09/03/maglev-byggs-utomlands/#comment-76</link>
		<dc:creator>NN</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 Feb 2010 20:27:56 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://byggmaglevisverige.wordpress.com/?p=93#comment-76</guid>
		<description>Det finns ännu fler teknologier att utreda än Maglev. Vi bör därför inte begränsa oss till bara Maglev. De flesta teknologier är visserligen från 1960-talet, men vad gör det? Här är några gamla förslag att damma av: 

* svävartåg (ingen fysisk kontakt, &quot;svävar fram&quot;, kanske varunamnet &quot;Svävläw&quot;?), ingen strömförsörjning behövs eftersom gasturbiner tar hand om den biten
* vakuumtub med av atomkraftverk kylda isbanor (problem kan dock uppstå då isen möter vakum , men det finns säker någon lösning)
* stålräler med glidsko och raketdrift (har uppnått 10.000 km/h i USA)
* stålräler med glidsko och vattenbroms (också från USA)
* gummihjultåg (delvis redan infört i Paris tunnelbana)
* linbana (kan säker trimmas upp från dagens 15 km/h)
* Monorail (uppochnedvänd T-profil)
* räler modell berg-och-dalbana (tål även roll och looping)
* smalspår 1.067 mm i 200 km/h (provat i Sydafrika)
* tåg med propellerdrift (provat i Tyskland)
* tåg med jetdrift (provat i USA)
* Railgun (utvecklas i USA, bygger på jättekondensatorer som laddas och skjuter iväg en projektil i 1.500 m/s)

Sen kommer jag inte på fler sätt. Kanske läsekretsen har ännu fler förslag?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Det finns ännu fler teknologier att utreda än Maglev. Vi bör därför inte begränsa oss till bara Maglev. De flesta teknologier är visserligen från 1960-talet, men vad gör det? Här är några gamla förslag att damma av: </p>
<p>* svävartåg (ingen fysisk kontakt, &#8221;svävar fram&#8221;, kanske varunamnet &#8221;Svävläw&#8221;?), ingen strömförsörjning behövs eftersom gasturbiner tar hand om den biten<br />
* vakuumtub med av atomkraftverk kylda isbanor (problem kan dock uppstå då isen möter vakum , men det finns säker någon lösning)<br />
* stålräler med glidsko och raketdrift (har uppnått 10.000 km/h i USA)<br />
* stålräler med glidsko och vattenbroms (också från USA)<br />
* gummihjultåg (delvis redan infört i Paris tunnelbana)<br />
* linbana (kan säker trimmas upp från dagens 15 km/h)<br />
* Monorail (uppochnedvänd T-profil)<br />
* räler modell berg-och-dalbana (tål även roll och looping)<br />
* smalspår 1.067 mm i 200 km/h (provat i Sydafrika)<br />
* tåg med propellerdrift (provat i Tyskland)<br />
* tåg med jetdrift (provat i USA)<br />
* Railgun (utvecklas i USA, bygger på jättekondensatorer som laddas och skjuter iväg en projektil i 1.500 m/s)</p>
<p>Sen kommer jag inte på fler sätt. Kanske läsekretsen har ännu fler förslag?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>av: Rio de Janeiro får OS 2016, blir det magnettåg också? &#171; Byggmaglev.se</title>
		<link>http://byggmaglev.se/2009/09/03/maglev-byggs-utomlands/#comment-11</link>
		<dc:creator>Rio de Janeiro får OS 2016, blir det magnettåg också? &#171; Byggmaglev.se</dc:creator>
		<pubDate>Fri, 02 Oct 2009 19:53:38 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://byggmaglevisverige.wordpress.com/?p=93#comment-11</guid>
		<description>[...] och senare har man tänkt att bygga en förbindelse mellan Rio de Janeiro och  São Paulo. Som tidigare nämnt så är ett alternativ magnettåg. En av fördelarna är att man bara behöver 4 km tunnel och 2,5 [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] och senare har man tänkt att bygga en förbindelse mellan Rio de Janeiro och  São Paulo. Som tidigare nämnt så är ett alternativ magnettåg. En av fördelarna är att man bara behöver 4 km tunnel och 2,5 [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>av: Carl-Åke Utterström</title>
		<link>http://byggmaglev.se/2009/09/03/maglev-byggs-utomlands/#comment-3</link>
		<dc:creator>Carl-Åke Utterström</dc:creator>
		<pubDate>Sun, 06 Sep 2009 18:03:54 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://byggmaglevisverige.wordpress.com/?p=93#comment-3</guid>
		<description>Det kan vara intressant att taga upp ett av projekten.

I Californien planeras en 17 mil lång dubbelspårig magnetbana mellan Palmdale - Santa Clarita - Orange City.

Det är ett PPP-finacierat projekt. Public-Private-Partnership.

Banan kommer att gå ovan jord frånsett en tunnelbit genom Santa Ana.
Den kommer att gå genom extrema bergstrakter och tättbebyggda områden såsom Los Angeles.

Byggstart 2015 och kommersiell drift 2019. Dvs 4 - 5 års byggtid. 
De 17 milen med 18 stopp kommer att gå på 55 minuter med en avgång var femte minut. 

Dagens åttafiliga motorvägar i båda riktningarna är överfulla med alltmer sjunkande medelhastighet som följd. Magnettåget är ett sätt att vända på den utvecklingen. 

De 4 - 5 årens byggtid kan jämföras med att Banverket enligt Enköpingsposten vill titta på ny bana mellan Enköping och Uppsala. Tio års utredningstid och tio års byggtid.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Det kan vara intressant att taga upp ett av projekten.</p>
<p>I Californien planeras en 17 mil lång dubbelspårig magnetbana mellan Palmdale &#8211; Santa Clarita &#8211; Orange City.</p>
<p>Det är ett PPP-finacierat projekt. Public-Private-Partnership.</p>
<p>Banan kommer att gå ovan jord frånsett en tunnelbit genom Santa Ana.<br />
Den kommer att gå genom extrema bergstrakter och tättbebyggda områden såsom Los Angeles.</p>
<p>Byggstart 2015 och kommersiell drift 2019. Dvs 4 &#8211; 5 års byggtid.<br />
De 17 milen med 18 stopp kommer att gå på 55 minuter med en avgång var femte minut. </p>
<p>Dagens åttafiliga motorvägar i båda riktningarna är överfulla med alltmer sjunkande medelhastighet som följd. Magnettåget är ett sätt att vända på den utvecklingen. </p>
<p>De 4 &#8211; 5 årens byggtid kan jämföras med att Banverket enligt Enköpingsposten vill titta på ny bana mellan Enköping och Uppsala. Tio års utredningstid och tio års byggtid.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
